Så ringde M på kvällskvisten och har blivit svårt sjuk , tråkigt.  Såg en australiensisk film om dingos spännande.

Inget nytt under solen men visst är det så. Jag säger lycka till! Jag menar det också!

Nu har jag skrivit ca två kapitel på min hemliga bok. Det går bra och jag känner mig nu. Blir nog ingen storsäljare men känns bra att skriva ner allt och kunna , för den som vill,  en gång dela med mig av det som var.

Jag tycker det är så kul med fester och familjetraditioner. Kan inte först varför man inte vill ha dop eller gifta sig. Den religösa aspeken respekterar jag så klart men att inte vilja manifistera så viktiga och fina tilldragelser?

Hoppet är de sista som överger en ...visst är det så ...och in i det sista hoppades jag. Sedan kom ett sms och jag blev ledsen igen.   

Fick häromdagen ett sms som väckte hopp och gjorde mig glad. Har varit hos Anki och haft trevligt på em. Sedan hem och ätit sill med färskpotatis i skuggan i trädgården. Så skönt. A lite bättre. P var här en stund. S ringde och jag är glad...en sak är dock lite tråkigt...jag har fått ett stort (som en enkrona ungefär) sår under vänster fot gör ont då jag går. Har tvättat och satt på plåster men gör ont...kan ingen komma hit och blåsa?! Älskar er och tänker på er alla även dig som inte tror det!

Ska till Anki på uppvaktning idag tillsammans med U. Ska bli trevligt i övrigt så ska jag ta det lugnt. Bara en vecka kvar till semestern nu. Ska försöka om ca 3 veckor en månad att ta mig ner en sväng till Visby. Hoppas att det kan passa så att vi får ses och prata med varandra. Blir nog bara en övernattning på hotel. Annars har veckan som gått handlat mycket om översvämingen hos pappa och sjuka A som åkt/åker ut och in på sjukhus. J och S var här igår kväll att alltid lika trevligt och snart kommer P cyklande på en fika. Vi höres!

Har varit dålig på att updatera....pappa fick översvämning i vardagsrummet i början på veckan och den soppan har varit jobbig för farmförallt honom. Man tycker ju att det skulle räcka med att han ska evakueras för stambytet i augusti. Sedan lillayster som är så sjuk jag är så orolig nu för henne....hoppas att de kan vända fort nu när hon blev inlagd. Värmen är underbar och nya jobbet går fint. Saknar att inte x  hör av sig men vi har ju info om varandra från lite olika håll.  Sist men inte minst ingen vet egentligen vad en annan människa bär på, tänk på det. Kram till alla och även till dig som inte tror det!