Fick åka bil hem det hade jag inte trott tack B för det. Annars gick det bra med pendeln också kostade 40 kr extra (hade ringt o ch kollat med SL och de sa att det skulle kosta 30 kr extra, trist att de inte har bättre koll). Vi grillade mellan regnskurarna och åt jordgubbstårta mums. Hittade en blogg som vi saknat S och jag och det visade sig att hon är jätte sjuk i ALS och jag blev så ledsen....

Jag har varit ensam en vecka. En upplevelse som inte jag är så van vid. Jag hade många småsyskon, träffade J tidigt och fick själv barn tidigt. Jag har inte så stor erfarenhet av att var ensam. Det är även intressant att notera att omgivningen inte heller är van vid att jag är ensam. Barnen hör av sig regelbundet även i vanliga fall men kanske lite mer än vanligt denna vecka. Arbetskamrater och släktingar ringer, bjuder ut mig på aktiviteter eller bjuder hem sig till mig. Du ska inte vara ensam. Du är väl inte mörkrädd? Nej, jag är inte mörkrädd. Jag är inte heller ensam bara för att J är borta en vecka. Jag saknar honom förstås och vi talar med varandra flera gånger varje dag. Han är ju pensionär nu och det är helt ok att han reser iväg utan mig då jag ju måste jobba. Jobba har jag gjort sedan jag slutade skolan, ja redan innan till ochmed. Jag är van vid att arbeta för att få en egen  lön och veta att jag kan klara mig själv. Jag/vi har aldrig haft några bidrag mer än barnbidraget ( som ju t.oom kungens barn fått). Jag ogillar de som föröker leva på samhället istället för att klara sig själva. Jag tycker att om man är frisk så ska man faktiskt kunna försörja sig själv. Jag har en del hälsoproblem och en ganska lång medecinlista. Jag säger inte det för att bevisa att jag är så duktig som äter massa medeciner och ändå arbetar heltid , utan jag bara kontstaterar att det är så. En dag orkar jag inte längre och då är det så , men man ska kämpa!